Schickel & Corliss' 100 favoritfilmer

En notis i Sydsvenskan i förra veckan fick mig att sucka högljutt över frukostbordet: Time Magazine har gjort upp en lista över världens 100 bästa filmer. Jaha, dags igen, tänkte jag -- bergis en sån där lista som satts ihop av ett gäng självgoda nöjesjournalister som inte har någon känsla för filmhistoria eller för filmer utanför mainstream och vars enda agenda, om de har någon alls, är att stryka sina läsare medhårs och gratulera dem för att de redan känner till allt som är värt att känna till eftersom man inte behöver känna till sånt man inte känner till. Och så rapporteras det hela raskt i alla medier över hela världen som om det på något sätt vore mer anmärkningsvärt än om det gjorts av vem som helst. Inte blev mitt humör bättre av att den som skrivit Sydsvenskannotisen kallade en av Bergmanfilmerna på listan för Midsommarnattens leende (sic!) och inte heller lyckades stava till Notorious.

Min reflexreaktion var nog åtminstone en smula förhastad. Det visar sig att listan har satts ihop av Richard Corliss och Richard Schickel, två åtminstone hyfsat respektabla kritiker, inte mina favoriter direkt men inte helt inkompetenta heller. Corliss har skrivit en alldeles utmärkt bok om Kubricks Lolita [ISBN 0851703682] i Brittiska Filminstitutets suveräna klassikermonografiserie. Schickel är nog numera mest känd för sina släpiga dvd-kommentarspår och en (enligt hörsägen, jag har inte sett den själv) genomkonventionell Chaplindokumentär men han var också en av de pådrivande i det inte helt lyckade men ändå välmenta pseudorestaureringsprojektet av Sam Fullers Big Red One: attackdivisionen.

Själva listan hade kunnat vara värre. Den lutar sig tungt mot Hollywood och populära klassiker och är förvisso inte helt befriad från pinsamheter (E.T.) eller märkligheter (för mig är Kandahar väldigt långt ifrån den bästa iranska filmen) men den innehåller några utmärkta och inte helt självklara val, t.ex. Alain Resnais' Min farbror från Amerika och Jirí Menzels Låt tågen gå vilket, om den får några människor här och där att leta reda på och se dem, väl motiverar listans existens.

Givetvis borde jag själv göra upp en favoritfilmslista, såsom Filmforum-Fredrik har gjort, men det får nog vänta ett tag. Intressant nog tycks det dock som om Time-listan inte är med i sin helhet i den tryckta versionen av tidningen, utan bara i en starkt reducerad version med en film per decennium:

20-talet: Metropolis av Fritz Lang
30-talet: Varför byta männen hustru? av William Wyler
40-talet: En sensation av Orson Welles
50-talet: Att leva av Akira Kurosawa
60-talet: Persona av Ingmar Bergman
70-talet: Chinatown av Roman Polanski
80-talet: Dekalogen av Krzysztof Kieslowski
90-talet: Pulp Fiction av Quentin Tarantino
00-talet: Tala med henne av Pedro Almodóvar

...och en sån snabblista kan jag ju haspla ur mig rätt fort, så här kommer i väntan på någon mer ambitiös insats från min sida mina decenniefavoriter:

20-talet: Soluppgång av F.W. Murnau
30-talet: Stadens ljus av Charles Chaplin
40-talet: Sent om våren av Ozu Yasujiro
50-talet: Natt och dimma av Alain Resnais
60-talet: Persona av Ingmar Bergman (ja, jag håller med)
70-talet: Barry Lyndon av Stanley Kubrick
80-talet: The Falls av Peter Greenaway
90-talet: Close-Up av Abbas Kiarostami
00-talet: Tropical Malady av Apichatpong Weerasethakul

Mer om respektive film i en massa framtida blogginlägg efterhand som andan faller på.