Att minnas vad Croneman glömt

Johan Croneman skriver i DN idag att han inte minns huruvida femtimmarsversionen av Fanny och Alexander hade paus eller inte. Man kan med skräckblandad förtjusning beundra hans självförtroende när han av sin egen glömska drar konsekvensen att "vi [...] i och för sig inget med bestämdhet [kan] veta" om vad Bergman hade tyckt om att Sveriges Televisions hyllningssändning hade sena Rapport inlagt i mitten. Även i Sydsvenskan ondgörs det sig över nyhetssändningen.

Med risk för att verka ofin: vi kan visst veta ganska mycket, både om det faktiska förhållandet och om vad Bergman hade tyckt. Vi kan till exempel konsultera Stig Björkmans och Olivier Assayas' fina lilla intervjubok Tre dagar med Bergman från 1992. Sålunda talade IB:

[D]en verkliga Fanny och Alexander är fem timmar lång. [...] Och den är inte gjord för att se en timme ena veckan och så en timme nästa vecka och så vidare. Filmen bör ses i sin helhet, med en paus för lunch eller middag.

(Min understrykning.)

Sveriges Television brukar inte servera mat till sina tittare, så de bjöd på något annat matnyttigt i stället. Och det tycker vi (Bergman och jag) är helt okej.

intressant? om: film, Ingmar Bergman, Fanny och Alexander